I veckan tog Donald Trump ett beslut som tros vara en nytt steg i en riktning som verkar vara helt ogenomtänkt. I ett tal erkände den amerikanske presidenten Jerusalem som Israels huvudstad. Med orden ”Vårt yttersta mål är att uppnå fred” meddelande han att han tänker flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem, något som han redan flaggade för i januari. Det är egentligen inte så förvånande att Trump gör israelisk extremism till sin eftersom det är precis det han har lovat några av sina största donatorer under presidentvalskampanjen. Den person som gav Trump de allra största gåvorna var miljardären Sheldon Adelson, kasinomogul, vars främsta krav på Trump var att han skulle erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.
I Aftonbladet (6/12, 2017) beskrevs beslutet som kontroversiellt och som att det ”bryter mot årtionden av försiktig amerikansk politik”. Det är en mycket märklig historieskrivning. Allt sedan Oslo-avtalet, som var den första direkta överenskommelsen mellan Israel och Palestina, undertecknades av den palestinska befrielseorganisationen, PLO:s, dåvarande ordförande Yassir Arafat och den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin, har Israel i steg efter steg undergrävt ett palestinskt statsbygge. Man har konfiskerat och tagit ytterligare palestinsk mark i anspråk genom olagliga bosättningar.
Allt sedan den amerikanske presidenten Bill Clintons tid har de regeringar som efterträtt hans givit grönt kort till Israels agerande. Den senaste utrikesminister som försökt föra fredsprocessen framåt, demokraten John Kerry, konstaterade när han avgick att Israel inte vill ha fred och aldrig tänker ge efter. Nu har vi istället en amerikansk president som öppet och rakt bekräftar och stödjer den politik som Israel för. Istället för dolt, så blir det nu tydligt på vems ansvar misslyckanden för fredsprocessen vilar på.
För palestinierna vill ha fred. Det palestinska ockupationsmotståndet, drömmen om ett fritt Palestina och hoppet om fred har alltid varit levande.Trots Osloavtal, besvikelsen över fallerade fredsförhandlingar, fler och fler bosättningar och trots den stora mur som byggts på Västbanken. Och det är befrielserörelsen som i slutändan kommer att vinna. För murar faller alltid.
Men det går fortare om motståndet är välorganiserat. Fundera nu på vad du kan göra för att bidra till de politisk och ekonomiska påtryckningar som skulle kunna tvinga Israel att upphöra med sitt förtryck av det palestinska folket.