Opinion 30 april, 2021

50 segrar som gav oss hopp under pandemiåret

Lagom till årets första maj-firande presenterar Flamman traditionsenligt sin lista på 50 flammor. Den här gången belyser listan segrar att minnas, fira och inspireras av från året som gått. Topp 25 har redan publicerats i det senaste numret av Flamman – nedan kan du ta del av alla 50!

Läs Tor Gasslanders introduktion till 50 flammor 2021: ”Att minnas  och fira sina segrar är en del av kampen”

50 Den Malmöbaserade författaren och Flammanfavoriten Andrzej Tichý nomineras till The International Bookerprize 2021 – ett av världens främsta litteraturpriser – för den engelska översättningen av romanen Eländet (2016, Bonniers)

49 Med ett drygt år kvar till fotbolls-VM i Qatar börjar äntligen protesterna mot arrangörslandet ta fart även bland fotbollsspelarna själva. Under våren 2021 markerar bland annat spelarna i Norges och Tysklands landslag mot villkoren för de gästarbetare som omkommit i samband med byggandet av fotbollsarenor i gulflandet och initiativ diskuteras för en samordnad skandinavisk protest. Om det i slutändan verkligen innebär några egentliga förändringar får väl dock framtiden utvisa.

48 Arbetarlitteraturens återkomst! Är inte bara ett faktum sett till det senaste årets starka bokutgivning utan även titeln på kulturskribenten och författaren Rasmus Landströms nya standardverk i ämnet som utkommer under hösten 2020 till kritikernas förtjusning.

47 Det socialistiska bokkaféet Amalthea i Malmö firade 10 år redan 2019 men utkom med jubileumsboken under året som gått.

46 Brunhögerns senaste mediaprojekt Bulletin kapsejsar direkt efter sjösättning. Den avgående chefredaktören Ivar Arpi sörjer ägarnas bristande intresse för arbetsmiljö och medarbetarinflytande.

45 Den fackliga tankesmedjan Katalys publicerar ”Klass i Sverige” – en 700 sidor lång populärvetenskaplig antologi om den svenska arbetarklassens position på 2010-talet.

44 Stockholms LS av SAC ser till att gästarbetare och andra människor utanför LO:s radar får ut över 2 miljoner kronor i uteblivna löner och skadestånd under de första månaderna av 2021.

43 Vänstergruppen i EU-parlamentet publicerar tegelstenstjocka ”The black book of pushbacks”, där en samling aktivistorganisationer har dokumenterar våldet och de olagliga tillbakavisningarna av migranter vid EU:s gränser. Den blir del av en pågående mobilisering mot EU:s gränspolis Frontex, som nu granskas av unionens egna institutioner.

42 De anställda hos Göteborgs stad – stadens största arbetsgivare – får som första kommunanställda i Sverige in skrivningar om hantering av sexuella trakasserier i sina kollektivavtal. Det efter politiska påtryckningar från Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

41 Kolbränningen i Värtaverket i Stockholm avslutas för gott, tidigare än planerat. I perioder har verket släppt ut närmare 500.000 ton koldioxid per år – mer än Kirunagruvan och ungefär lika mycket som hela det svenska inrikesflyget.

40 Världshistoriens största strejk äger rum i Indien. Det är förvisso inte fullt så historiskt som det låter: världshistoriens tidigare största strejker tog plats i indien 2015, 2016 och 2019. Men en proteströrelse som 2020-2021 enar bönderna i ett av världens största länder mot en planerad avreglering av marknaden sätter fingret på vilka det är som håller en nation igång: de som producerar maten. 

39 Det blir inga fler flyg från Bromma eller Västerås. Efter långa strider i båda fallen beslutas till slut att flygplatserna ska lägga ned. Det innebär knappast ett stopp för okynnesflyget  – för det skulle staten behöva sluta miljardsubventionerna branschen – men det är ett steg på vägen. Dessutom sparar det Västeråsarna en hel del pengar: flygplatsen beräknas ha kostat kommunens skattebetalare en halv miljard kronor så långt. 

38 Musiker, låtskrivare och producenter protesterar mot det svenskgrundade succéföretaget Spotifys affärsmodell i över 30 städer runt hela jorden. Modellen anses innebära att de allra flesta pengarna hamnar i fickorna hos skivbolagsdirektörer, internationella jätteartister och cheferna på Spotify, medan mindre artister får mindre än ett öre per spelad låt. Spotify bemöter sin vana trogen protesterna med tystnad. Men ett internationellt och enat nätverk för missnöjda musikskapare är ett potentiellt framtida problem för företaget.

37 Vänsterfalangen i kanadensiska socialdemokratiska New Democratic Party gör framgångar. Kongressen i april befolkas av fler vänsterdelegater än tidigare och under namnet ”Courage coalition” driver de igenom krav på höjd minimilön, statligt ägande i telefonimarknaden, delvis avskaffade vinster i välfärden och handelsförbud med israeliska bosättarområden. Vänsterns partiledarkandidat Jesse McLean vinner samtidigt 34 procent av rösterna.

36 Den första självständiga fackföreningen på många år bildas i Uzbekistan. Anställda på det multinationella textilföretaget Indorama organiserar sig under namnet Xalq Birgili (”Folkets enighet”). Efter att ha valts till ordförande förklarar Roza Agaydarova skillnaden mellan sin organisation och det statskontrollerade facket FTUU: ”De tror att en fackförenings roll är att dela ut rabattkuponger för spa-besök eller anordna underhållning. Men i själva verket är fackets främsta uppgift att skydda arbetstagarnas rättigheter.”

35 Påvens hemland Argentina legaliserar abort efter att kampanjgruppen Campaña Nacional por el Derecho al Aborto legal, Seguro y Gratuito lagt fram ett parlamentsförslag om legalisering varje år sedan 2007.

34 USA beslutar att lämna Afghanistan. Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning USA faktiskt kommer att lämna landet, men det faktum att regeringen tänker flyga hem samtliga soldater före den 11 september i år kan bara vara en bra sak. Förhoppningsvis kan det innebära att USA:s längsta krig någonsin efter 20 års tid snart kan få ett slut.

33 Den föreslagna skiffergasledningen Atlantic Coast Pipeline, som var tänkt att förse delstater på den amerikanska atlantkusten med skiffergasutvinning från West Virginia dras tillbaka. Segern ger många miljöaktivister hopp om att den nya amerikanska regeringen även ska skrota de kontroversiella ledningarna Dakota Access och Keystone XL.

32 Chile får ny grundlag. Ett år efter de enorma protesterna mot ojämlikheten röstar en förkrossande majoritet av chilenarna för att landets grundlag som antogs under diktatorn Augusto Pinochet ska ersättas. Hur den nya grundlagen kommer att se ut är ännu inte klart, men att den kommer vara bättre än den gamla kan man nog vara säker på.

31 Israel stämplas som apartheid-stat av ett flertal ideella organisationer. Det är inte mycket som går åt rätt håll i Palestina, men det faktum att allt fler organisationer har börjat tala klarspråk om Israels behandling av palestinierna är därför desto viktigare. Likaså internationella brottmålsdomstolens beslut att utreda misstänkta krigsbrott begångna av Israel på de ockuperade områdena.

30 Den långa juridiska tvisten om abort och så kallad samvetsfrihet – ledd av barnmorskan Ellinor Grimmark och uppbackad av internationella abortmotståndsgrupper – slutar i seger för kvinnorörelsen när Europadomstolen väljer att inte ta upp Grimmarks överklagan.

29 Den italienska kommunistiska tidningen Il Manifesto fyller 50 år. Italien må inte längre ha någon organiserad vänster värd namnet, och Antonio Gramscis klassiska partitidning L’Unità gick i graven för ett decennium sedan. Men i dagarna firar i alla fall tidningen Il Manifesto sitt 50-årsjubileum. Det är ett litet ljus i det mörker som ligger över landets en gång så stolta vänstertradition.

28 Spaniens vänsterregering beslutar att den fascistiske diktatorn Francisco Francos grav ska flyttas från mausoleet De fallnas dal utanför Madrid. I stället ska platsen förvandlas till en civil kyrkogård för stupade i inbördeskriget. Sakta men säkert fortsätter bearbetningen av diktaturens arv i Spanien.

27 Kvinno- och tjejjouren i Umeå tecknar ett så kallat IOP-avtal med kommunen och ser därmed till att verksamheten säkras under lång tid framöver. Frågan har drivits av Vänsterpartiet kommungrupp och antogs av en enig individ- och familjenämnd. ”Nationellt håller kvinnojourerna på att försvinna där kommunerna i stället upphandlar tjänsterna men vi vill bevara de ideella krafterna och det här är ett sätt”, säger nämndens ordförande Andreas Lundgren (S) till Västerbottens-kuriren.

26 En japansk domstol finner att förbudet mot samkönade äktenskap strider mot landets grundlag. Därmed sätts ett viktigt prejudikat på vägen mot fullständiga rättigheter för HBTQ-personer i det socialt konservativa landet.

50 VÄNSTERHJÄLTAR: Återbesök förra årets lista

Foto: Alastair Grant/Pool/AP/TT.

Foto: Alastair Grant/Pool/AP/TT.

25 Försöket av tolv storklubbar att starta en ”europeisk superliga” i fotboll sjunker mindre än 48 timmar efter att det sjösattes. Den allt mer pengastinna toppfotbollen kommer säkerligen att fortsätta försöka förvandla det som finns kvar av arbetarklassens främsta sport till ett kommersiellt jippo för miljardärer. Men än så länge är banden mellan sporten och dem som skapade den inte helt kapade.

24 Transport­arbetare­förbundet tecknar kollektivavtal med matleveransföretaget Foodora. Enligt rapporter i bland andra tidningen Arbetet utförs förvisso en stor del av jobbet genom underleverantörer som står utanför avtalet, men nu är vägen mer öppen även för dem. Dags att ta nästa steg!

23 Föreningen Arbetarskrivare följer upp den kritikerrosade antologin Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar (2018) med den nya, Världen vi lämnar under hösten 2020.

22 I ett av de mest ambitiösa DIY-projekten från vänstern på senare år sänder Radio Cyklopen radio i 24 timmar under första maj, både 2020 och 2021. Det är ett styrkebesked från den utomparlamentariska vänstern och en väckarklocka och inspirationskälla för både partier och professionella medieaktörer på vänsterkanten.

Foto: Patrick Semansky,/Pool/AP/TT.

Foto: Patrick Semansky,/Pool/AP/TT.

21 Amerikansk socialism vinner mark. Kampanjorganisationen Democratic Socialists of America (DSA) närmar sig 100 000 medlemmar efter att Bernie Sanders valkampanjer aktiverat en död rörelse. Organisationens medlemmar vinner både stora och små lokalval runtom i imperiet. De har oändligt långt kvar, men att en socialistisk politisk kultur tar form i världskapitalismens bultande hjärta är en seger i sig.

20 Flamman rekryterar en ny chefredaktör. Vem det är måste vi hålla hemligt ett tag till, men vi ser fram emot att berätta mer till sommaren.

19 Åldern där arbetsgivare måste börja betala in till en LO-medlems kollektivavtalade pension sänks stegvis från 25 till 22 år, efter att en dom i en skiljenämnd gett LO fritt fram att sätta strejkhot bakom utökade pensionskrav. Det resulterande avtalet gör också att både arbetare och tjänstemän slipper bevisa att en jobbskada uppstått på arbetsplatsen för att få försäkringsersättning.

Foto: Henrik Montgomery/TT .

Foto: Henrik Montgomery/TT .

18 Nyliberalismen är död, sade Magdalena Andersson, och det kan man inte ens med lite god vilja hävda är sant. Men pandemin innebar i alla fall att staten äntligen började spendera pengar: budget i balans-regimen är åtminstone satt på paus. Den hoppfulle när förhoppningar om att detta visar sig vara effektivt och banar väg för en mer proaktiv stat.

17 Uber, som hittills felaktigt har klassat sina förare som egna företagare, tvingas klassa dem som anställda i efter ett domstolsbeslut i Storbritannien. I Spanien lägger den socialistiska regeringen fram ett lagförslag som innebär att landet blir först i världen med att ge Uber-förare och andra gig-anställda rätt att organisera sig och förhandla kollektivt om löner. Även i andra länder börjar tumskruvarna dras åt om det notoriskt exploaterande företaget. Tommy Wreeth, ordförande i Transport, välkomnar den brittiska domen men säger till Flamman att de svenska facken behöver draghjälp av politikerna för att kunna börja jobba i frågan.

16 Den rödgröna dagstidningen Dagens ETC når för första gången den magiska gränsen 10 000 prenumeranter. De visar därmed att röd press inte bara är viktig, utan också kommersiellt gångbar. Det får vi ge dem.

15 Den lilla kommunistiska önationen Kuba skickar inte bara läkare över hela världen för att undsätta länder med överbelastad sjukvård. Landet håller även på att ta fram fem (!) olika vaccin mot covid-19. Detta trots att den ekonomiska blockaden kvarstår och ekonomin krympt med elva procent sedan pandemin bröt ut. I en värld där massdöd inte förmår få rika länder att släppa vaccinpatent till fattigare länder kan det vara räddningen för miljontals människor.

14 Fria teatergrupper finner vägar ut ur pandemin när Teater Tribunalen sänder sina föreställningar som podd och Oktoberteatern genom sin playtjänst.

Foto: Andre Penner/AP/TT.

Foto: Andre Penner/AP/TT.

13 Den brasilianske ex-presidenten Lula friges sedan alla åtal mot honom lagts ned. Lula som är Brasiliens i särklass mest populära politiker kan därmed ställa upp för vänsterpartiet PT i nästa års presidentval mot Jair Bolsonaro. Om han kommer att göra det och vilka chanser han har att vinna är ännu osäkert. Dock står klart att en av de största politiska rättsskandalerna i modern tid har fått ett lyckligt slut.

12 Den höjda a-kassenivå som infördes i början av coronapandemin blir kvar hela 2021 och 2022. Med lite tur, ilska och organisering gör förlängningen att det blir betydligt mer oattraktivt för Socialdemokraterna att sänka nivåerna igen om de regerar efter valet 2022.

11 Hot om vild strejk bland personalen på Arriva Pågatågen i Skåne gör att Seko-medlemmen och huvudskyddsombudet Ola Brunnström, som sades upp efter att ha skrivit ”va inte rädda för cheferna, de ska vara rädda för oss” i ett mejl till medlemmarna, får behålla sitt jobb. Det visar att strejker inte alltid behöver ha LO i ryggen – och att Ola hade rätt.’

Foto: Juan Karita/AP/TT.

Foto: Juan Karita/AP/TT.

10 Det bolivianska vänsterpartiet MAS återerövrar makten i valet ett år efter att presidenten Evo Morales avsattes i en kupp stödd av militären. MAS nya president Luis Arce kunde tillsammans med andra anhängare välkomna Morales som en hjälte när han återvände till landet från exilen i november. En ljusglimt i det annars allt mörkare Latinamerika.

9 Galago utökar utgivningen från fyra till sex nummer per år medan resten av branschen talar om tidningsdöden.

8 Som ett resultat av 25 års facklig och juridisk kamp vinner de anställda inom vård och omsorg i Malmö kommun rätt till arbetskläder. Monica Smidje, den förtroendevalda som arbetat längst med frågan, skriver på Kommunals sajt att hon konsekvent avslutade varje arbetsgivarmöte med frasen ”och för övrigt så anser Kommunal att medlemmarna ska ha rätt till arbetskläder på cirkulationstvätt.”

Julio Cortez/AP/TT.

Julio Cortez/AP/TT.

7 Efter ett år av protester döms polisen som dödade George Floyd för mord. Allt har inte förändrats, men i ett fall har en sak har i alla fall förändrats. För en gångs skull har ovedersägliga bevis gjort att en svart person fått rättvisa mot polisen i USA.

Foto: Henrik Montgomery/TT.

Foto: Henrik Montgomery/TT.

6 SD:s toppstöd i sammanvägda opinionsundersökningar, över 24 procent, bryts under 2020 och rasar under årets första månader ned till något mindre skräckinjagande 18 procent. Detta är kanske inte en seger så mycket som ett nederlag för fienden men skadeglädje är också glädje, och det senaste året tar vi vad vi kan få.

Foto: Johan Nilsson/TT.

Foto: Johan Nilsson/TT.

5 Fackförbundet Kommunal visar att bussförares hälsa är viktigare än regionernas biljettintäkter när de lägger skyddsstopp på kollektivtrafikföretag i bland annat Småland och Skåne, eftersom företagen vägrat stänga framdörren och spärra av vägen till förarna under pandemin. ”Jag tror att det är en av de lyckligaste dagarna i mitt liv”, säger skyddsombudet Michael Lundgren till tidningen Kommunalarbetaren när den fackliga aktionen fungerat och företagen tvingas backa.

Foto: Unsplash.

Foto: Unsplash.

4 Antalet vänsterpoddar exploderar. Urvalet av socialistiskt sällskap när man diskar, går ut med hunden eller på jobbet blir allt större och bättre. Komintern, Eld och rörelse, Apans anatomi, Röda Rummet och Krakelpodden är några av Flammans favoriter från det gångna året.

3 Försäkringskassan börjar vända. Efter år av politisk, akademisk och aktivistisk kritik mot de systematiska avslagen börjar myndigheten erkänna att de har begått fel, samtidigt som regeringen till slut inleder förändringar av de lagar och regleringsbrev som styr myndigheten.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

2 Preem, det svenska oljebolaget, drar i september 2020 tillbaka sin ansökan om att få bygga ut sitt raffinaderi utanför Lysekil. Aktivister, som motarbetat utbyggnaden under flera år, jublar. Högern gråter över uteblivna arbetstillfällen och minskad tillväxt. Flammans Per Sicking ser i stället, försiktigt positivt, att Miljöpartiet till slut tycks ha skaffat sig en industripolitik som driver på företag i rätt riktning.

1 Den fackliga organisations­graden – det vill säga andelen anställda som är med i ett fackförbund – ökar. Det är ett brott med en nedåtgående trend som pågått i Sverige sedan 1990-talet. Under 2020 stiger anslutningsgraden enligt en rapport från Arena Idé till 69 procent, motsvarade över 75 000 nya medlemmar. Fackförbundens a-kassor ökar under samma period med över 240 000 medlemmar. Bland utrikes födda, vars fackliga organisationsgrad de senaste åren fallit ännu snabbare än för snittet, är den positiva utvecklingen särskilt markant.

Det beror förstås på pandemin. Medlemsskap i a-kassan blev plötsligt centralt, när så många arbetsplatser hotades med stängning eller konkurs, och många anställda riskerade att förlora sina jobb. Medlemsökningen i facken ska troligen också ses i ljuset av pandemin. Osäkra förhållanden tycks ha fått fler att inse styrkan i att gå samman.

I sig betyder ökningen kanske inte så mycket mer än att fler nu är en del av den fackliga gemenskapen. Om avtalsrörelsen är någon indikation verkar medlemstillströmmningen inte ha inneburit några stora förändringar i styrkeförhållande mellan arbetsmarknadens parter.
Mer ska man kanske inte vänta sig av en procentenhet heller.

Frågan är nu om fackförbunden i handling kan visa de nya medlemmarna varför de ska vara kvar. Här kommer det inte att räcka med att hänvisa till historiska reallöneökningar.

En trettioårig dödsspiral är bruten. Nästa steg avgör framtiden.

Kommentar 16 april, 2025

Borås kommunalråd Erik Nises bakom ratten på sin amerikanare. Foto: Jennifer Björck

”Om man är född bland proletärer / och gör narkotikaaffärer / om man är redan en gång straffad / så är det lätt att man blir haffad”, sjunger Nationalteatern i låten Kolla kolla, som släpptes år 1978.

”Jag släpper bara dunder, shoutout till kranen”, vrålade vi i kör 38 år senare. Av ”Du gamla, du friakunde vi inte mer än ett par rader, men varje gång introt till Yasins ”Trakten min” drog igång stämde vi upp i spontan allsång. Vi kunde hela låten utantill. Alla kunde den. Att sjunga med var lika självklart som att säga prosit när någon nös.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 16 april, 2025

Ebba Buschs Instagram-oro övertygar ingen

Ebba Busch talar under KD-dagarna i Karlstad den 4 april. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Regeringens 50 miljoner mot ätstörningar är inte bara en droppe i havet – utan ett vapen riktat mot den offentliga vården.

”Jag skulle kunna namnge influencers som förmedlar kroppsideal som får barn att hata sina kroppar”, sade Ebba Busch under KD:s landsdagar i Karlstad. ”Det är inte sådana röster vi vill att våra barn ska höra.”

Med de orden lanserade hon satsningar på 50 miljoner kronor mot ätstörningar i vårbudgeten. Hon förklarade att frågan är på ”liv och död” för unga kvinnor, och att det därför är dags att ”vrida om armen på tech-jättarna”.

Det är en välregisserad berättelse. Men det är också ett ypperligt exempel på hur regeringen använder ett verkligt, allvarligt folkhälsoproblem för att vinna politiska poänger – på bekostnad av just den vård de säger sig vilja rädda. Lägligt nog välkomnades utspelen av den välfärdslobby som just nu kämpar för att stoppa Socialdemokraternas återtagande av vård i offentlig regi.

Att bekämpa ätstörningar kräver mer än medieträning och markeringspolitik.

I Stockholm pågår just nu något ovanligt: ett konkret försök att föra tillbaka välfärden i folkets händer. Det handlar om att sätta stopp för den vinstjakt som länge präglat stadens sjukvård, där privata aktörer – ofta med starka lobbyapparater bakom sig – har undergrävt likvärdig vård och urholkat resurserna. Inte oväntat möts förändringen av motstånd. De privata vårdlobbyisterna mobiliserar, och plötsligt står regeringen redo med det perfekta motdraget: en ”satsning” på just det område som Region Stockholm nu förändrar.

Entreprenören Isabella Löwengrip har engagerat sig för att stoppa nedläggningen av privata Mandometerkliniken (som avslöjats med systematiskt fusk), och tankesmedjorna Timbro och Synaps storsatsar på att bevaka S ”ideologiska projekt”. I den offensiva kommunikationen används inte sällan oroliga ätstörningspatienter som ”möts av nej från en pressad regionvård”.

Nog finns genuin oro för hur omstöpningen av Stockholmsvården ska gå till på ett patientsäkert sätt. Men för välfärdskapitalet handlar det snarare om att rädda vad som räddas kan i ett system där företag tillåtits tjäna pengar på patienter och brukare.

Och samtidigt som Busch nu slår sig för bröstet över öronmärkta pengar till en specifik diagnosgrupp, blundar regeringen för det som hela sjukvården – i samtliga regioner – har larmat om i åratal: behovet av kraftigt höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner. Och reformer som säkerställer att pengarna stannar i sjukvården. Det hade kunnat rädda vårdcentraler, korta köer, ge bättre arbetsvillkor och faktiskt stärka ätstörningsvården – på riktigt. Men risken finns att det inte välkomnas lika varmt av kompisarna i näringslivet.

Läs mer
Inrikes 20 februari, 2025

Ebba Busch, jag fryser

Att bekämpa ätstörningar kräver mer än medieträning och markeringspolitik. Det kräver en vårdpolitik som sätter patienter före profit, och långsiktiga satsningar som stärker hela sjukvården – inte bara väl valda diagnosgrupper när det passar den politiska dramaturgin. Eller, för den delen, Ebba Buschs instagramföljare.

Utrikes 16 april, 2025

”Vi vill leva!” – vrede i Italien efter dubbla kvinnomord

Tusentals studenter demonstrerar den 3 april vid La Sapienza-universitet i Rom efter att Ilaria Sula, en student vid universitet, mördats av sin pojkvän. Foto: Marco Di Gianvito/ZUMA Press Wire/Shutterstock.

Efter mordet på två 22-åriga kvinnor inom två dygn skakas Italien av protester. Ilskan handlar inte bara om dåden, utan om en kultur där kvinnors liv ännu verkar väga lätt.

I onsdags såg jag Ilaria Sulas ansikte fyra gånger på väg till jobbet. ”Försvunnen”, löd texten i stora, röda bokstäver under bilden som tejpats längs min gata.

– Hon har sorgsna ögon, tänkte jag.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 15 april, 2025

Vad ”White Lotus” kan lära oss om rikedom

Aimée visar upp en broderad Lóco från Valentino Garavani, i säsong tre av tv-serien ”White Lotus”. Foto: Fabio Lovino/HBO.

Sann rikedom sticker inte i ögonen – för den syns inte. Förutom när miljardärerna ger sig in i medierna och politiken. Då blir pengarna också farliga på riktigt.

I säsong tre av succéserien The White Lotus, som följer degenererade amerikaner på olika lyxresorter, signalerar kvinnorna status med sina handväskor.

Företagsjuristen Laurie bär en olivgrön Loewe i läder – ett av flera osäkra försök att hålla jämna steg med sina moderiktiga väninnor, medan Kates svarta Valentino uttrycker tjusig Texaselegans. Men skådespelerskan Jaclyn överglänser dem alla, inte främst genom att släpa med en svindyr flätad Bottega till stranden, utan med sin billiga tygpåse från matkedjan Erewhon. Hennes stil kommer inifrån.

Så länge det har funnits hierarkier har det också funnits tekniker för att framställa dem som eviga.

Aristoteles menade att vissa föds som naturliga slavar, med tankekraft nog att förstå order men inte fatta egna beslut. I religiösa system som katolicismen eller det indiska kastsystemet ges ojämlikheten en andlig sanktion. I den liberala kapitalismen framställs klyftorna i stället som rättvisa med skolbetyg, anställningsintervjuer och IQ-tester – alla påstått meritokratiska. Alla dessa tekniker gör klasskillnaderna svåra att ifrågasätta, eftersom de verkar naturliga.

Så hur ser distinktionen ut bland Sveriges rika?

Konservativa, till både höger och vänster, älskar att håna den urbana medelklassens köpvanor, med symboler som rosévin, cykling och elbilar. Den sortens konsumtionsval visar visserligen hur vi lockas att tävla genom diskreta framgångsmarkörer, i stället för att se vad vi har gemensamt.

Hur ska vreden över orättvisorna kunna väckas utan talande symboler att ta fasta på?

Men den som är intresserad av den verkliga eliten måste byta scen.

De senaste åren har en ny miljardärklass växt fram i Sverige. De är så många att Affärsvärlden har börjat ranka dollarmiljardärer för att få plats med alla tjusiga namn i tidningen. Men att skriva om denna nya klass är omöjligt, för de syns inte i några flöden. De bär dyra kläder utan loggor, tränar med privata yogainstruktörer, och köper viner som aldrig syns på butikshyllorna. Osynlighet är överlägsenhet.

Det här är förstås uttänkt.

För hur ska vreden över orättvisorna kunna väckas utan talande symboler att ta fasta på? Viss konsumtion dyker åtminstone upp i statistiken, som de privatplan vi annars inte ser skymten av. Då och då lägger plutokraterna till för att stiga ned bland sina undersåtar, som när Mark Zuckerberg klev iland på norska Bodø från sin 118 meter långa tremiljardersjakt ”Launchpad”. Resten av rikedomen stuvas undan på öar utan postnummer.

Men inte heller fåtalets lyx är något stort samhällsproblem. Det må vara användbart som bränsle för vår klassvrede, men om någon techbrorsa tror att en klocka för 10 miljoner är bättre än en för tusen spänn spelar ingen större roll. Att någon har byggt en vinkällare i rymden är inte problemet. Problemet är om han finansierar en högerpopulistisk tankesmedja.

Vilka effekter det kan få ser vi inte minst i USA, där teknikmiljardärerna först tog sig an San Francisco, och därefter stod uppradade under Donald Trumps installation. Ägarna till anrika tidningar som Los Angeles Times och Washington Post – Patrick Soon-Shiong respektive Jeff Bezos – har också anpassat sina redaktionella linjer efter presidenten.

Men utvecklingen är densamma i Europa.

I Frankrike har affärsmannen Vincent Bolloré förvandlat mediekanalerna CNews och Journal du Dimanche till högermegafoner, i Tyskland har Mathias Döpfner styrt den redan ökänt konservativa Axel Springer-koncernen ännu längre högerut, och i Österrike använde Red Bull-miljardären Dietrich Mateschitz sin tv-kanal Servus för att sprida högerradikala konspirationsteorier.

Den svenska utvecklingen följer den amerikanska.

Kvartal startades 2016 av en grupp industrialister, däribland grundarna av kosmetikaföretaget Oriflame, och året därpå köpte finansmannen Mats Qviberg gratistidningen Metro. ”Måste rensa ut en del stalinister”, dundrade han och skapade uppror på tidningen, som han tvingades sälja bara ett halvår senare.

2020 lanserades Bulletin med pengar från en rad miljardärer, i fjol sjösatte Handelsbanken sin mediesatsning EFN, och Flamman har beskrivit hur miljardären Saeid Esmaeilzadeh grundat en numera vilande samtalsklubb på Östermalm för att krossa ”woke”.

Pengar innebär uppenbarligen inte kompetens, och tur är väl det. Men obalansen i makt finns där. Det är inte Jaclyns tygpåse som borde provocera oss – utan miljardärernas nya medieimperier.

Inrikes/Nyheter 15 april, 2025

Kampanj vill samla 300 000 – i protest mot ”mjäkig” vänster

Fayyad Assali är talesperson för gruppen Rättvisa för alla och kampanjen Folkets röst. Foto: Rättvisa för alla.

Kampanjen Folkets röst vill samla dem som inte känner sig representerade av dagens rödgröna partier. Inför valet 2026 lanserar man en kravlista – och vill få tre procent av väljarna att rösta kollektivt.

– Vi vill vara tydliga med att våra röster inte längre är gratis, säger Fayyad Assali till Flamman.

Han är talesperson för Rättvisa för alla, en av grupperna bakom initiativet Folkets röst. I måndags gick de ut med en politisk kravlista inför valet 2026.

På listan finns punkter som avskaffade visitationszoner i förorten, återinförande av permanenta uppehållstillstånd och avgiftsfri sjukvård och kollektivtrafik. Men också krav på att ”fördöma USA:s imperialism” och förklara sionism som en ”rasistisk bosättarkolonial ideologi”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kommentar/Kultur 14 april, 2025

Vem tar vem? Nya gänget på SVT:s parsåpa ”Gift vid första ögonkastet”. Foto: SVT.

Än en gång förvandlas hela Sveriges vardagsrum till en mottagning för parterapi. Bakom framgången för ”Gift vid första ögonkastet” ligger den trygga drömmen om att kärlek är något som kan kontrolleras av experter.

Tolfte säsongen av Gift vid första ögonkastet. Redan?

Med den slaka vintersäsongen av GVFÖ och nyligen avslutade Love is blind i bagaget hade jag inte hunnit börja längta efter relationella problem av typen ”hur ska vår vardag gå ihop när han är kvällsmänniska och jag vaknar vid nollsex?”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
TV 12 april, 2025

Grillen #3: ”Pappa, kan vi fira jul utan el i år?”

I veckans Grillen: När ska Elon Musk börja kampanja för Sverigedemokraterna, vilken historisk era är sexigast och varför är det så kul att håna Liberalerna?

Vi gästas dessutom av Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena och författare till boken Dyrtider, för att prata om varför kaffet har blivit så dyrt – och matjättarnas roll i inflationen.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Om avsnittet

Medverkande:
Leonidas Aretakis
Paulina Sokolow
Jacob Lundberg

Gäst:
Elinor Odeberg

Vinjett:
Kornél Kovács

Kamera:
Javier Cordova

Klippning:
Petter Evertsen

Kultur 12 april, 2025

Kodnamn: Sociolog

IB-affären är fortfarande en av Sveriges största spionskandaler och spelar en stor roll i Alexandra Franzéns bok. Sedan reformerna som den ledde till menar hon att utvecklingen har gått bakåt. Foto: Moa Bejersten.

Sociologen Alexandra Franzén har skrivit en bladvändare om underrättelsearbetets historia – och oroas av vår tids hemlighetsmakeri.

Sociologen Alexandra Franzén möter mig vid den snurrande entrédörren till Kungliga biblioteket. Hon pratar bred skånska och ser snällare ut än jag hade väntat mig givet hennes specialområde: underrättelseanalys. Jag har läst hennes bok Sanningen ska göra er fria, en bearbetad version av hennes avhandling och en osannolik popsociologisk bladvändare om informationskrig som just kommit ut i handeln.

Själv är jag besatt av spioner. Min vän säger att det gör mig till en pick-me-tjej, men hon har inte förstått. Till vardags oroar jag mig för att bli gripen av främmande makt och att jag inte vet var man får tag i cyanidtabletter. Jag plågas också av irrationell skräck att bli torterad och bara att skriva det känns som jinxarnas jinx. Samtidigt är lockelsen enorm. När en forskare från Försvarshögskolan för ett par år sedan föreslog att vi skulle mötas ”under linden” i Gamla stan gick jag dit, redo att möta mitt öde. Det visade sig vara ett helt vanligt kafé och min själs tulpan sloknade. Tills nu.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kultur 11 april, 2025

”Rinkeby for life” – musikundret i Järva har blivit historia

Foto: Lisa Mattisson.

Sveriges nyaste kulturarv är kantat av triumf och ung död. Med ”Nation av poeter” vill Mohamed Yussuf att unga ska få läsa om sin tid.

Yasin Abdullahi Mahamoud är 18 år gammal när han för första gången blir haffad av polis med vapen innanför jackan. Några veckor tidigare har hans nära vän och dennes bror blivit avrättade inne på ett café i Rinkeby. Alla har nerverna på utsidan och chocken och sorgen förlamar och förvrider själen i en hel by. Trots att vapnet polisen hittar är skjutklart, grips han inte. Lagarna finns där men har ännu inte trätt i kraft. Det här året släpps också hans låt Trakten min. Snart har den spelats en miljon gånger på youtube.

Du kan inte va’ i trakten min om du är inte härifrån, härifrån
Klart att jag får paranoia varje gång jag taggar härifrån, härifrån
Rinkeby for life!

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 11 april, 2025

Ung högerextremist bakom knivmord i Norrköping

Polisavspärrning, samt gärningspersonens självporträtt. Montage. Foto: Johan Nilsson/TT / Privat.

En 30-årig man knivhöggs för två veckor sedan till döds i Norrköping. En 15-årig gärningsman har erkänt sig skyldig. I hans sociala medier blandas hakkors och antisemitiska konspirationer med hyllningar till Elon Musk.

Det var en vanlig söndagseftermiddag i Norrköping, när en 30-årig man attackerades med kniv i området Himmelstalund. Dådet, som skedde för två veckor sedan, ägde rum i en park och i fullt dagsljus. Mannen hittades svårt skadad på platsen och avled sedan på sjukhus.

I ett öppet meddelande på Facebook skriver den mördade mannens pappa att hans son var ute på promenad och pratade i telefon. Hans samtalspartner hörde orden ”nej, nej” – och sedan blev det tyst.

”Bottenlös ångest, saknad, panik och total tomhet är det enda som finns kvar”, skriver pappan på Facebook.

Strax därefter greps en 15-årig pojke, som senare erkände att han dödat mannen. Polisen gick tidigt ut med att man inte kunnat hitta någon koppling mellan offer och förövare. 

Det är en gärningsperson som uppenbarligen rör sig i högerextrema miljöer på nätet.

Nu uppger SVT Öst att man hittat konton på Tiktok och Instagram tillhörande pojken – där högerextremt material florerar. 

– Vi blev inte jättechockerade, säger Morgan Finnsiö, utredare på Expo.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr